Beslutet är en fullständig katastrof utifrån vår horisont när vi ständigt ser tydliga exempel på hur vargpopulationen ökar kraftigt lokalt samtidigt som den ständigt breder ut sig över nya områden. Naturligtvis skulle avskjutningen varit mycket högre än den angivna - 20 st räcker inte en till den nödvändiga avskjutningen i enbart Värmlands län. Det råder inga tvivel längre om att man har tappat fullständig kontroll över den kraftiga tillväxten som sker inom vargpopulationen. Återigen är detta ett tydligt bevis att den så kallade expertisen, inbegripet forskare, länsstyrelsernas och naturvårdsverkets personal, inte längre har kontroll över den kraftigt och snabbt accelererande tillväxten i vargstammen. Beslutsunderlaget som naturvårdsverket har fattat beslut gentemot är däremot uppenbart bristfälligt och ligger inte i linje med den faktiska tillväxten. Detta eftersom beslutet indikerar att vargstammen knappt skulle ha ökat något efter föryngringsperioden. Mot bakgrund av kraftiga ökningar av vargstammen i både Värmland och Dalarnas län finns det grund att ifrågasätta huruvida länsstyrelsernas personal hinner att de facto genomföra inventeringar som skall kvalitetssäkras efter angivna föreskrifter. Detta gäller både inventering av varg och lo. Allt ligger bäddat för upprepning av samma misstag som under 1970-talet med älgplan -70. Jag ställer mig starkt frågande till denna bedöming med påföljande myndighetsbeslut.

Beslutet riskerer att leda till en ännu större legitimitetsklyfta i rovdjurspolitiken. Klyftan mellan stad och land, och mellan politiker och landsbygdsbefolkningen ökar ännu mer. Hur har statsmakterna nu tänkt att få accept för inplantering av varg? Förutsättningen för att acceptera inplantering av varg för att uppnå en bredare genetisk bas i vargpopulationen grundar sig på idéen om att färre vargar numerärt behövs i svensk fauna för att säkerställa art- och habitatsdirektivens krav om en livskraftig vargpopulation. Nu bäddar Naturvårdsverket för en rovdjurspolitik i både "påse och säck" där de vill ha en större numerär än vad riksdagsbeslutet falktiskt anger och samtidigt få en bredare genetisk bas i vargstammen genom inplantering. Här ser vi exempel på en statlig myndighet som går bevarandesidans ärenden och fullständigt kör över lokalbefolkningens synpunkter, som i förlängningen får bära bördan av vargstammens negativa effekter. Det är hög tid att ansvarig statsråd Carlgren (C) begär en granskning av Naturvårdsverkets beslutsfattande i denna sakfråga - beslutet måste omprövas om inte rovdjurspolitiken fullständigt skall havarera.

/Freddy Kjellström, riktar skarpladdad kritik mot vargjaktsbeslutet.