Stövarjägarens Blogg

En bonde i Lekvattnet, Torsby kommun hade besök för andra gången av en slagbjörn som tagit sig in i kohagen. Första gången slutade det med att en kalv dödades, vilket sågs av bonden som då inte agerade. Andra gången björnen kom tillbaks i kohagen var en kväll vid 20-tiden - Björnen var alltså inne i hägnaden och på väg mot korna och gjorde utfall men reagerade inte på skrämselåtgärder, varför den senare dödades av kula från en .30-06 studsare. Därmed torde allt vara i sin ordning efter § 28 i Jaktförordningen som medger nödvärn mot rovdjursangrepp inom inhängad område på tamboskap. I Värmland blev skytten/bonden omgående misstänkt för grovt jaktbrott med påföljd att hans vapen beslagtogs under pågående utredning, eller tills dess att fallet läggs ner och avskrivs. Björnen är nu inskickad till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) för obduktion där skottvinklar ska fastställas och jämföras med skyttens förklaring som underlag i utredningen - ja, det är närmast en mordutredning vi bevittnar?! Detta till trots för att det finns över 3000 björnar i landet?!!- Så över till ett annat fall.

Jag läste idag på Jägareförbundets hemsida om att en varg dödats inne i en fårhage i Alfta efter att först ha dödat tre får samtidigt som den var på väg att ta ytterligare får. I detta fallet menade polisen att det skytten/bonden hade agerat i linje med § 28 och att brottsmisstanke därav inte förlåg, varför bonden rimligtvis fick behålla sitt vapen. Här ser vi ett rimligt förfarande av polismyndigheten.

Så över till problemställningen: Vi ser alltså exempel ovan på hur rättsapparaten rullar igång med åklagareväsendet som ska igångsättas med utredningar, rättsmedicinska obduktioner och ev. påföljande rättegångar. Detta har som alla förstått gått fullständigt överstyr. Som jag nämnde ovan så har vi per idag över 3 000 björnar i landet och ändå ska hela rättskedjan mobiliseras i ett fall (Lekvattnet) som ändå är så uppenbart "rätt" utifrån lagstiftarnas intentioner. Nej, nu måste Lena Ek som är ansvarig miljöminister ta bladet ifrån munnen och lägga förslag i regeringskabinettet om att praxis och rutiner vid tillämpning av § 28 måste avdramatiseras och avbyråkratiseras snarast. Eftersom det är en förodning är det en regeringsfråga - Men som ni ser så har rovdjursfrågan hamnat i ett vakuum. Dock kan detta ändras utan att en förvaltningsplan är framtagen - men det krävers om jag tidigare har omnämnt på denna blogg: politisk handlingskraft och mod.

Låt istället länsstyrelsen få en information om det inträffade när § 28 tillämpas genom att enkelt fylla i en blankett som kortfattad beskriver det inträffade och som skickas in. Därefter får länsstyrelserna sammanställa dessa rapporter årligen och skicka in de till naturvårdsverket.

 Mot bakgrund av den accelererande och ohämmade tillväxten av stora rovdjur som våra politiker har tillåtit ske kommer dessa fall att bara öka och oka logiskt sett för varje vecka som går fram över. Fram för allt när vi vet att vargarna/fjolårsvalparna kommer snart att börja vandra runt i olika fårhagar.

/Freddy Kjellström   

Ja, det finns några förnuftiga element (faktisk) i Liljelunds utredning som presenterades häromdagen. Till exempel inser även Liljelund att vargen har en kraftig tillväxt som måste regleras om det det överhuvud taget ska vara möjligt att leva och verka på landsbygden i framtiden. Det öppnas upp för en´framtida förvaltningsjakt som utövas av statsmakterna - inte mig emot då vargen är ett oerhört svårjagat villebråd som är svårt att någorlunda jaga effektivt då det inte går att använda hundar. Om vi ska kunna förvalta vargstammen och pressa den ner till det tidigare taket som regeringen beslutade om på 210 vargar så krävs det avskjutning/avlivning av många vargar i Mellansverige. Jag har svårt att se hur det ska vara möjligt på kort tid utan hjälp av tekniska hjälpmedel som helikoptrar och snöskotrar - men låt statsmakterna sköta detta, för den vargjakt som hitintills bedrivits i form av licensjakt är allt för ineffektiv och tar för mycket folk i anspråk.

Björnstammen medges sänkas till 1800 st, vilket vore betydligt bättre än de ca 3500 som finns idag. Det är bristande konsekvensanalyser när det gäller vilka effekter detta får på jaktutövning och våra klövviltstammar när vi dessutom har vargstammar som kräver sitt.

Att § 28 i jaktförordningen avdramatiseras välkomnas - Det kan inte vara rimligt att jägare som mist sin jakthund av varg och i samband med detta skjutit vargen per automatik ska misstänkas för grovt jaktbrott. Det är skandalöst när jakhunden ligger i tu på backen att dra igång hela rättsapparaten när skaderekvisitet är så uppenbart. Nej, en anmälan till berörd länsstyrelse räcker gott och väl i dessa sammanhang.

Samtidigt måste våra möjligheter att släppa våra stövare bevaras inför framtiden: Stövarjaken måste fortsätta att utövas även i framtiden - Eller som den framlidne sångaren Freddie Mercury (R.IP.) i det klassiska rockbandet Queen sjunger (klicka på länken nedan) i den fantastiska klassikern: "The Show Must Go On", eller som jag skulle vilja sjunga refrängen: " The Hunt Must Go On and on and on..."

http://www.youtube.com/watch?v=3SUkspTVSuY&feature=related 

/

Freddy Kjellström....

Nu måste våra ansvarige statsråd träda fram och visa vägen i rovdjurspolitiken. Det är inte rimligt att vi pga passivitet i sakfrågan ska låta den hamna i ett vakuum som detta. Det är närmast pinsamt att se hur en svensk regering lägger sig platt på rygg för EU i denna fråga. Detta är inte acceptabelt.

Sveriges folkvalda politiker säger sig inte äga frågan utan den styrs till största del av EU:s tjänstemän. Demokratin har satts helt ur spel av EU. Enligt Eskil Erlandsson och Lena Ek kan EU ta över hanteringen av hela den svenska viltförvaltningen och alla jaktliga frågor om vi inte uppfyller kriterierna i art- och habitatdirektiven. Därigenom påstår Eskil Erlandson att de är bakbundna av EU:s tjänstemän och att de inte kan agera snabbare i denna fråga. Det framstår som våra politiker enbart är EU:s lydiga drängar och saknar ett mandat och kraft att driva denna viktiga fråga.  Detta är ingen stor fråga i EU idag – Sverige och vargarna. Hade regeringen visat handlingskraft och politisk vilja så hade frågan legat på nationell beslutsnivå idag.

Gömmer inte våra statsråd sig bakom EU så gömmer de sig bakom riksdagsbeslutet som är motstridigt, vilket många mål är inom detta politikområde. Å ena sidan ska vi ha kraftiga rovviltstammar samtidigt som vi ska beakta livskvalite och näringar på landsbygden –två helt OFÖRENLIGA mål! Det är märkligt att lyssna på miljöminister Ek i Agenda där hon söker skydd bakom riksdagsbeslutet – som minister måste man våga ta ställning. Är gällande riksdagsbeslut så besvärande som det påstås måste ministern självklart verka för att riva upp beslutet och ersätta det med ett nytt och bättre beslut.

Som ansvarig statsråd räcker det inte att likt en kamrer bara sitta still och förvalta ett politikområde - nej, det krävs naturligtvis att ett statsråd eftersträvar att omsätta politiska ideér och utfästelser som partierna har utlovat inför valet. Det går inte att vara passiv - läs gärna statsvetare Jenny Madestam, Stockholms universitet, som har en intressant artikel i Svenska Dagbladet om att vi kan kräva mer av våra statsråd, som måste bli mera aktiva och produktiva. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/valjarna-har-ratt-att-krava-mer_6956041.svd

Nej, skall miljöminister Lena Ek (c) undvika slagord liknande de som står angivna på affischen ovan (bild ifrån manifestationen i Hagfors 24/3)måste hon på allvar visa att hon är mogen uppgiften som statsråd.

Ja, i eftermiddag hade vi en observation av ett lodjur som en fastboende rapporterade om - Vi har vetat om att det har varit ett lodjur i närområdet, men nu blev det skarpt läge och utryckning. Svågern ringde och berättade om lodjursobs:en - vi var tvungna att snabbt mobilisera oss eftersom detta var på eftermiddagen. Det var mulet och började snöa, vilket gjorde att mörkret och sikten skulle kunna bli dålig denna eftermiddag.

Snabbt fick vi placerat ut skyttar på passen och vi fick hit en Finsk Stövare som är specialist på räv och lodjur. Enligt ägaren Mattias ifrån Torsby, har stövaren extra stor förkärlek till just lodjur. Värt att nämna är att det sköts ett lodjur för stövare i Östmark tidigare under lodjursjakten - skulle det bli ett till idag, var frågan?

Hunden släpptes snabbt lös och han tog sig an lodjursspåret direkt och med allt intensivare väckning arbetade han sig fram till upptaget - detta med ett rejält hörbart (typsikt grovt) hanhundsskall. Nu blev det spännande - lodjuret buktade trängre än vad en hare gör under senvintern - Snarare buktade det som en unghare gör i septembermånad. En passkytt såg både hund och lodjuret tidigt, men han kom inte åt att skjuta. En annan passkytt såg också lodjuret  - denna gång på 80 meter, men även denna gång kom lodjuret undan. Drevet buktade märkligt nog runt gårdarna?!

Efter en timmes ihärdigt drev så närmade sig drevet samtidigt som snöfallet intensifierades och det började sakta mörkna på. Nu började det bli bråttom - nu var det sista chansen innan solnedgången - Då plötligt närmar sig drevet för fullt på 300 meter, sedan på 200 meter, och jag tänkte för mig själv inte kommer det väl ändå ner här mitt i vägen, där jag står. Jag svär över att jag inte tog med mig hagelbössan istället, utan där står jag då med Weatherbystudsaren kal .308Win. med kikarsikte. Jag hade flyttat mig från ett mera öppet pass, men nu var det trångt pass - typiskt harpass i väg. Drevet kommer allt närmre och plötsligt så hör jag det prasslar till, och tro det eller ej, där kommer lodjuret ut ur skogen med kursen rakt emot mig. Nu blir det bråttom  - lodjuret kommer mittemot mig ca 30 meter, men vinkeln är för krapp. Då plötsligt vrider det på sig samtidigt som det rör sig, och snabbt får jag iväg ett skott i sista sekunden, som skulle visa sig gå över - Jag kände, som man ofta gör när det inte är perfket - att detta blev för snabbt och för nära inpå. Men lon kastar sig blixtsnabbt ner för slänten och vi vet ju inte hur detta hade gått. Då kommer stövare efter ca 30 sek. men jag får inte kopplat han, utan han fortsätter. Och efter bara 70-80 meter strapats hör jag och passgrannen att drevet går runt runt nere i planteringnen nedanför oss, men hur har det gått med lon? Plötsligt får det oerhört bråttom och blixtsnabbt klättrar det upp i en stor frötall med Stövaren hack i häl, det hörs på skallet nu -Stövaren har riktig närkontakt nu och ser lon i frötallen! Det blir ett intensivt ståndskall! Då kommer Mattias gående i mycket rask takt på vägen. Och vi visste i detta läge om hur kulan hade tagit. Mattias går fram och får se lon högt upp i frötallen - nästan ända uppe i kronan, eller där de grova gränarna börjar på tallen. Lon blev nog hur som helst väldigt skrämd av smällen. Jag behöver hjälp ropar han, och skyndsamt tar jag mig dit och vi kopplar den Finska Stövaren. Mattias som har med sig hagelbössan skjuter ett skott på lon som tecknar träff,  medan jag håller stövaren i kopplet berdivd - men det räcker inte. Han skjuter ett skott till och duns så faller lon till backen - död.  Vi jublar ett samstämmigt JAAA! - Jag gratulerar Mattias och hela jaktlaget glädjs senare åt dagens stora framgång. Vi fick lon och det andra lodjuret blev fällt för stövaren på bara några dagar! Stort tack till Mattias och hans fantastiska Finska Stövare som kom och ställde upp och som dessutom gjorde ett kanonjobb idag! Hade vi inte haft tillgång till denna stövare hade vi aldrig fått lon - det är jag ganska säker på! Nu är det ett lodjur mindre i Gräsmark, och därmed kommer många flera harar och rådjur att klara livhanken fram över.

Ja, en eftertanke så här några timmar senare på kvällen... Vi importerar jakthundar från både Ryssland och USA till björn- och lodjursjakt - men frågan är ju om inte våra nordiska stövarraser fungerar lika bra på lodjur och björn?! Våra stövarraser har ju genom lång och målmedveten avel utvecklat förmågan att ta sig an kalla slag och resa villebråd. Jag tror också att de flesta stövare går att träna till detta och kommer även att lära sig att träa lon om den träar. Därmed kan registret för en stövare utökas till även lodjur- och björnjakt.

Ja, en fantastisk jaktupplevelse jag fick vara med om i eftermiddag - Detta var action och en jaktupplevelse utöver det vanliga - m.a.o. en jaktupplevelse på toppnivå. 

Efter all pappersexcersis med länsstyrelsen och flåing av lon blev det en sen kväll - men inatt kommer vi alla att sova gott - Vi lyckades med målet om att få fälla lodjuret som har härjat vilt runt i bygda här med flera tagna rådjur och annat småvilt senaste tiden. Lodjuret som fälldes var en äldre ensam hona på 18 kg - se bilden ovan), som hade mist en framtand och vars tänder var äldre och slitna - utifrån det perspektivet var det också rätt djur som fälldes.

Nu återstår det endast tre lodjur i Värmland. Det faller snö ikväll och inatt så förmodligen är det fullskjutit här i Värmland under morgondagen...

Gonatt!

/Freddy Kjellström